PSSM

 

PSSM (Polysaccharide storage)

Finns det verkligen så många "nya sjukdomar" hos hästen? Vi ser nya studier men är det nya resultat eller är det så att de här så kallade "nya sjukdomarna" har funnits alltid men inte forskats på eller framträtt så tydligt som idag.

Att belastade muskler kräver återhämtning kan väl inte vara något nytt - eller?  Att det tar 48 timmar innan glykogenet i musklerna är återfyllt. Att musklerna använder sig av glykogen som energi och att det byggs upp från blodsockret är väl inte heller okänt. Man kan likna PMMS vid diabetes, en del är disponibel för sjukdomen och den bryter ut vid fel kost, andra som äter samma mat utvecklar inte just diabetes utan kan krabbas av andra sjukdomstyper som t ex muskelsjukdomar.

Man har tittat på olika raser som quarterhästen, american paint horse och appoloosahästar och konstaterat att PSSM är ärftligt hos dessa raser.

Konstaterats har att det är de snabba muskelfibrerna av typ ll som drabbas av för stor inlagring av glykogen och hästarna får kramp i musklerna redan vid lätt arbete.

Jag tycker att man får titta på hästarnas utfodring och arbetsuppgifter vad som händer i kroppen om man fodrar med onaturligt mycket socker.

Musklernas funktion

För att musklerna skall kunna utföra olika arbeten är de sammansatta  av ett antal olika muskelfibrer som sinsemellan har olika funktioner. När muskeln får en nervimpuls dras den samman och för att det skall ske behövs energi som utvinns genom att olika näringsämnen förbränns i fibrerna.

Typ l-fibrerna är de långsamma och uthålliga och aktiveras genom lättare arbetsformer under längre tid. De här fibrerna får energi genom att med syre förbränna glykogen och fett och slutprodukten blir vatten. 

Typ ll A-fibrerna aktiveras vid vid snabbare arbetsformer och de förbränner med syre och glukos och slutprodukten blir vatten.

Typ l och  typ ll A har den högsta oxidativa kapaciteten genom att de har kontakt med många kapillärer och den lägsta förmågan att bilda mjölksyra.

Typ ll B-fibrerna är de största och snabbaste, de arbetar utan syre och slutprodukten blir mjölksyra.  Typ ll B har sämre tillgång till syre och blodburna substanser och en sämre förmåga till borttransport av mjölksyra och andra slaggprodukter.

Studier

Studier har visat att 3-4 åriga hästar som tränats regelbundet från 16 månaders ålder har en högre oxidativ kapacitet och lägre andel typ 11 B fibrer jämfört med 3-4 åriga otränade hästar. Tränade hästar har också fler kapillärer runt fibrerna jämfört med otränade hästar.

Under arbeten på rullmatta och under långdistansritter är det framför allt typ l och typ ll A fibrer med anaerob (med syre) ämnesomsättning som aktiveras.  Vid ökat dragmotstånd så arbetar även typ ll B fibrerna och då sker också en anaerob (utan syre) ämnesomsättning med nedbrytning av glykogen och mjölksyrabildningen samt en nedbrytning av fosfatföreningar. Efter t ex ett tävlingslopp på 1 600-2 140 m sker en kraftig nedbrytning av glykogen och fosfatföreningar samtidigt som det sker en ansamling av mjölksyra i musklerna.

Studierna har visat att om en häst skall uppnå en bra prestationsförmåga så bör anpassningen i muskulaturen ske som ger en hög typ llA/llB kvot, många kapillärer och en hög oxidativ kapacitet.

Energiförsörjningen

Pankreas har två funktioner dels att produsera enzymer, dels att insöndra hormonerna insulin och glukagon. De båda hormonerna medverkar till att reglera blodsockret. Hästens energilager utnyttjas olika beroende på hur hårt och länge musklerna får arbeta samt hur vältränad hästen är. Vid långvarig prestation och när glukoslagren är slut övergår kroppen till fettförbränning.

Pankreas producerar en rad enzymer som spjälkar fodrets alla viktiga näringsämnen. Enzymerna binder sig vid foderpartiklarna med en exakt placering och öppnar dessa så att de separeras till två delar (man kan likna det vid en nyckel och ett lås). Enzymerna förstörs inte utan kan upprepa detta förfarande om och om igen. Den här processen understöds av andra enzymer tills processen är fullständig.

En enzym som är involverad i arbetet med att omvandla glukos till glykogen är Glykogensytas, enzymet växlar det överskott av glukos som finns i cellerna till polysackariden glykogen som är en intracellulär lagringsform av glukos. Glykogensyntas är ett nyckelenzym i glykogenesen och glykogenes kallas den process när glykogen bildas genom att glukosmolekyler läggs på kedjor av glykogen. Processen aktiveras av insulin som svar på höga glukosnivåer i blodet t ex vid utfodring som innehåller mycket kolhydrater.

Glykogen är en polysakarid (en grupp sockerarter) som finns i muskelcellerna och i levern och som används för att lagra kolhydrater. Så när kroppen behöver energi spjälkas glykogenet så det bildas glukos. Levern är alltså ett viktigt organ i energihushållningen genom att den lagrar glukosen som en form av energireserv och kan lagra energi för många timmar. Den glukos som bildas i musklerna kan inte gå ut i blodbanan eftersom den har en fosfatgrupp bundet till sig som hindrar att det används till annat än till muskelcellerna vid glukosbrist. 

Hos individen med PSSM fungerar inte nyckelenzymet glykogensyntas på grund av att insulinet inte aktiverar enzymet.

Vad i utfodringen triggar igång en sjukdom som PMMS

Det pelleterade kraftfodret och/eller myslin kan vara en grundorsak till insulinresistensen. Pellets och mysliet är kokta/mikroniserat/hydroliserat spannmål och att enzymerna inaktiveras vid temperaturer över 40° C. Så den ”råkostdiet” som ar biologiskt naturligt för hästen innehåller enzymer som ar nödvändiga för att smälta maten, och de frigör vitaminer, mineraler och aminosyror och det är borta ur den kokta maten. 

Den kokta säden omvandlas också från en långsam kolhydrat till en så kallad snabb kolhydrat. Snabba kolhydrater omvandlas fort till socker i kroppen och kan genom det påverka insulinfrisättningen negativt och hästens energiupplagring av glukos kan påverkas negativt. 

Det bästa sättet att understödja pankreas arbete med att hålla en korrekt enzymnivå är att utfodra hästen med OKOKT foder. 

Det för hästen naturliga fodret skyddar den från många sjukdomar och medverkar till ett långt och friskt liv. På grund av alltför stor kolhydratutfodring med så kallade snabba kolhydrater påverkas blodsockerbalansern negativt vilket lägger grunden till sjukdomar som bl. a insulinresistens, diabetes, PSSM och fång.

Det har också blivit mycket vanligt att tillsätta foderjäst i många kommersiella hästfoder. Jäst, tillsammans med utfodring av säd och socker startar onaturliga jäsningsprocesser i grovtarmen. När jästsvamp får jäsa i en sockerrik miljö ger den ifrån sig etanol (alkohol) och koldioxid. 

I sista delen av tunntarmen och i grovtarmen uppträder en speciell bakterieflora (anaerob flora), som lever på den föda som inte absorberas från tunntarmen - väsentligen kolhydrater. Maten för dessa grovtarmsbakterier, består till stor del av egentliga kostfiber, d v s cellulosa och hemicellulosa (väsentligen från cerealier). 

I vissa foder kan dock mängden stärkelse, särskilt om fodret är kolhydratrikt, ge upphov till en övergödning av bakterierna. Den oreda som skapas i grovtarmen gör att många orena och giftiga ämnen eller ofullständigt behandlad föda kommer ut i blodet. Detta ökar belastningen på lever som måste filtrera bort dem.

Vete används som fodermedel till häst och det är väldigt stärkelserikt och orsakar störningar i grovtarmen. Vete är framodlat och förädlat för att främst användas som brödsäd. Kärnorna är små och hårda vilket gör att de måste malas eller krossas innan utfodring. Det vanligaste är att man inom hästsport använder kvarnbipordukter (vetekli, vetegroddar och vetefodermjöl) i utfodringen. I samband med pelleteringen hettas foderblandningen upp till cirka 80 grader – en temperatur som innebär en ”säkerhetsspärr” mot t ex salmonellabakterier. Fodervetemjöl används som bindemedel tillsammans med melass för att hålla ihop pelletsen. Produkter som te x pellets kan innehålla ganska mycket fodervetemjöl och det är inte för hästens välmående alltså.

Ett forskarlag i Nederländerna har börjat undersöka om även hästar kan reagera på gluten. De spekulerar i om hästar med inflammatorisk tarmsjukdom skulle kunna vara glutenintoleranta då symtomen (viktminskning, återkommande kolik, lös avföring, nedstämdhet, ödem och glanslös hårrem) liknar de hos människor med celiaki. Under senare år har veterinärerna på hästkliniken på Utrechts universitet sett en ökning av inflammation i tarmen hos elithästar. Hos människa kan glutenallergi utlösa diabetes.

Betmelass är en energirik biprodukt från sockerindustrin och tillsatt för att hålla ihop pelletsen samt att lura hästen att äta eftersom den gillar det söta. Fruktos är biprodukt från sockerindustri med liknande egenskaper som melass. Innehåller mycket energi och har god smaklighet alltså sött och gott tycker hästen. Djurstudier har visat att just fruktos (som även ingår i vanligt sockar) stimulerar nyproduktion av fett (feta hästar), högt blodtryck, dyslipidemi och insulinresistens. Liknande korttidsstudier på människor har bekräftat liknande förändringar.

Allt socker, höga kolhydratvärden med snabba kolhydrater kan orsaka diabetes, insulinresistens, fång och varför inte PSSM.

Diet till PSSM hästarna

Man har tagit fram en diet till häst med PSSM som grundar sig på hö av god kvalitet och olja samt lite olika vitaminer och mineraler.

Eftersom hästen inte har någon gallblåsa ställer jag mig frågande till de stora mängder olja som rekommenderas. För att hästen skall kunna bryta ner den stora fettgivan måste den ges under hela dagen för att kunna brytas ner av den ständigt utsöndrade gallan.

Gallan bildas i levern och dess viktigaste funktion är att finfördela fetter så de kan spjälkas av enzymer från pankreas. Hos hästen utsöndras galla i små mängder hela tiden på grund av att hästen inte har någon gallblåsa. Gallan är inte lika koncentrerad när den utsöndras hela tiden som när den lagras i en gallblåsa. Eftersom inte hästen är född med en gallblåsa får man förmoda att dess naturliga födoämnen inte var feta.  Fett kräver också mest syre för att förbrännas.

Fett och olja tillsätts i hästens foderstat för att minska dammrisken, som bindemedel och som smörjning i stansarna vid pelletstillverkningen, för att förhindra förändringen av ingredienserna i en blandning under tillverkning, som bärare för fettlösliga vitaminer och som hårmedel för att pälsen skall bli blank och mycket mer. Frånsett all den olja hästen får i sig ofrivilligt så utfodrar man också hästen med olja!

Naturligtvis kommer nu foderföretagen med nya pellets som inte har så högt kolhydratvärde men till vad nytta det kommer ju inte att bota dessa hästar.

_______________________________________

PSSM-hysteri

av Henrik Fitinghoff

Det här handlar visserligen om den genetiska mutationen som ger Equine Polysaccharide Storage Myopathy, eller EPSM för kallblod samt PSSM för quarterhästar. Men mycket lite kommer att sägas om själva PSSM. Jag kommer istället att fokusera mer på hur jag anser att genetik och epigenetik i allmänhet och denna genetiska mutation i synnerhet bör hanteras och funderas ikring.

Vi tar det från början. 
PSSM handlar alltså om att vissa hästar, framför allt kallblod och quarterhästar men även bland andra raser som exempelvis vissa stammar av halvblod, saknar förmåga att bryta ner i första hand stärkelsebaserat socker, som därför lagras i musklerna.

Dr Stephanie Valberg, som är den verkliga auktoriteten på området och som lyckats isolera var PSSM kommer ifrån, beskriver sjukdomen som att alla hästar behöver energi för att musklerna ska fungera, men dessa hästar har sämre förmåga att "ladda ur" energin ur musklerna, vilket i sin tur gör att de blir stelare (fritt översatt).

Orsaken är att den gen som är till för att processa denna typ av stärkelsebaserad energi, med andra ord majs, havre, korn, mm, är avslagen, alternativt alltid påslagen så den hela tiden ackumulerar energin. Resultatet kan bli att hästen blir stelare, framför allt efter att den har stått en tid. I värsta fall utvecklar den mycket mer allvarliga symptom, som ständigt återkommande kramper. Men orsak och verkan är fortfarande väldigt oklart.

PSSM/EPSM drabbar i första hand kallblod och Quarter/Paint/Appaloosa (AQH-raser) men har som sagt identifierats i många andra raser också. Bland vissa kallblodsraser exempelvis Percheron och Ardenner tror man att mer än 50 % av alla hästar kan ha PSSM.

Ja, det blir lite rörigt med EPSM och PSSM, men det är alltså samma sak så jag använder PSSM hädanefter.

Så hur ska man då se på PSSM? Ja, Jordbruksverkets syn är glasklar. Detta räknas som en genetisk defekt som dessutom är dominant, och därför inte får avlas på. Enkelt. Och låt mig först bara understryka att jag inte har för avsikt att uppmana någon att INTE följa Jordbruksverkets bestämmelser, eftersom detta står i djurskyddslagen och det alltså vore olagligt att inte följa dem, men jag tänker ändå drista mig till att fundera lite kring just detta.

•••
I en intervju säger Dr Stephanie Valberg att hon tror att PSSM funnits i "minst 1200 år" och att man till och med ansett det vara något positivt som man på. Då syftar hon på egenskaper som "lättfödd" och "lätt att sätta stor muskelmassa" som förknippas med denna mutation. Och anledningen till att jag skriver mutation istället för sjukdom är att all form av större utvecklingssteg sker genom mutationer, men även många mindre. Från början hade alla människor förmodligen brunt hår och bruna ögon. Jag säger förmodligen för det är ett antagande, någon vet såklart detta men inte jag. Men det vi kan veta är att alla hade samma ögonfärg och samma hårfärg. Sedan hände något som gjorde att några fick blå ögon, eller gröna. Samma med olika blodgrupper och givetvis en massa andra egenskaper.

Så, är blå ögon en genetisk defekt eller en genetisk sjukdom? Hur man definierar "defekt" har lika mycket med kultur att göra som något annat. "Sjukdom" betyder att man är sjuk av något. Är man inte sjuk så har man ingen sjukdom. Man kan däremot vara bärare av anlag för cancer, diabetes, PSSM osv. men det innebär inte nödvändigtvis att man är sjuk.

Det finns endast några få stora studier gjorda på PSSM-hästar, och den som nästan alla referat till är den som Stephanie Valberg gjorde när hon isolerade just PSSM-genen. I den gruppen hade alla hästar allvarliga symptom, vilket gör att testresultaten och slutsatserna måste tolkas just utifrån det. Det har förekommit ganska utbredda vanföreställningar om att alla PSSM-hästar är sjuka, vilket alltså är långt ifrån sant.

Så hur kommer det sig att PSSM blivit så på tapeten nu då? Ja, detta är min alldeles egna slutsats och inget jag kan bevisa eftersom jag inte är forskare, men så här tror jag.
Om PSSM funnits så länge som det gjort och inte tidigare uppmärksammats på detta sätt (man talar lite luddigt om "hästar med måndagssjuka" som ett historiskt tecken på PSSM, men detta är bara spekulationer) så är det något annat som förändrats. 

Det som har förändrats är hästens miljö. 

Generellt sett kan man säga att de hästar som uppvisat olika symptom som skulle kunna härledas till PSSM har alla mått bättre av ständig utevistelse samt genom att äta gräs. Med andra ord vara häst.

Inom epigenetiken pratar mycket om att vissa gener inte är aktiva under vissa omständigheter, med andra ord att en bärare av ett anlag för en sjukdom i en viss miljö kan vara helt frisk.

Så hästar som får vara hästar (gå ute och äta gräs) kommer alltså att löpa en mycket liten risk att få själva sjukdomen. Det kan visserligen hända ändå, men det finns alltid individer som av olika skäl är sjuka och därför inte ska användas i avel eller kanske till och med tas bort. Så har det varit i alla tider och så kommer det nog att förbli, oavsett om man vet varför individen är sjuk eller inte. 

PSSM är alltså, enligt mitt sätt att se det, i allt väsentligt en välfärdssjukdom. 

Det finns också fler varianter på PSSM, i nuläget PSSM1 och PSSM2, men PSSM2 är än så länge så oklart att man misstänker att det kommer att utvecklas till flera olika varianter.

Så vad är då slutsatsen? Ja, detta är oerhört intressant och spännande för alla som vill fördjupa sig i avel eller hästar. Jag anser att så många som möjligt ska testa sina QH-hästar för PSSM1 av den enkla anledningen att det ger ett bredare underlag.

Men. Nu sitter vi här med färska testresultat som genomgående negativa. Och vi har givetvis spekulerat i olika resultat på olika hästar. Om nu någon av våra hästar har PSSM1, vem skulle det i så fall vara och varför? 

Vilka symptom kan vi i så fall misstänka? 

När man läser listan på symptom inser man ganska snabbt att det handlar om allt som har med ovillighet att göra. PSSM eller inte så är jag övertygad om att det som i 90 % av fallen då ursäktas som ett "symptom" egentligen bara är ovillighet, tjurighet eller lathet.

Vet man att man gjort allt för att en häst ska "lyfta benen när hovslagaren kommer" men den ändå inte klarar det, ja, då är det garanterat ett symptom på ett allvarligare fel än ovillighet. Men en duktig hovslagare känner skillnaden och oftast är det som sagt något mindre allvarligt.

Sedan är det det här med definitionen av defekt. Om 50 procent av alla hästar i en ras har en "defekt", vad är det då som säger att det inte är de andra 50 procenten som är defekta? Om defekten sedan är en positiv mutation som gör att de kan stå inne hela dagarna och äta havre, ja, då är väl det bra. Men gör det de andra 50 procenten sjuka, eller "defekta"? Inte i min värld.

Så ska vi avla på PSSM-hästar? I dagsläget ska vi nog undvika det, men jag tror personligen att det kommer att ändra sig om några år. Forskningen i detta ämne är än så länge bara i sin linda och det kommer att komma mycket fler upptäckter, resultat, studier, slutsatser osv.

PSSM är inget stort problem i realiteten, framför allt inte när hästar får vara hästar, och den hysteri som utbrutit är minst sagt märklig. Jag försökte engagera mig i ett forum, men jag var för fyrkantig och ointresserad av att bidra till hysterin. 

Det lilla vi vet idag räcker bara till att konstatera att vår miljö gör hästar sjuka, men om de får gå ute, magra ur lite över vintern, röra på sig kontinuerligt och gärna jobba, ja då är chansen att de ska vara friska avsevärt högre.

Och det är ju varken raketvetenskap eller något nytt, i alla fall inte för mig.

Upplagt kl. 22nd May 2013 av Henrik Fitinghoff

Källa https://ker.com/nmdl/about/dr-stephanie-valberg/