PSSM (Polysaccharide storage)
Finns det verkligen så många "nya sjukdomar"
hos hästen? Vi ser nya studier men är det nya resultat eller är det så att de
här så kallade "nya sjukdomarna" har funnits alltid men inte forskats
på eller framträtt så tydligt som idag.
Att belastade muskler kräver återhämtning kan väl inte
vara något nytt - eller? Att det tar 48 timmar
innan glykogenet i musklerna är återfyllt. Att musklerna använder sig av
glykogen som energi och att det byggs upp från blodsockret är väl inte heller
okänt. Man kan likna PMMS vid diabetes, en del är disponibel för sjukdomen och
den bryter ut vid fel kost, andra som äter samma mat utvecklar inte just
diabetes utan kan krabbas av andra sjukdomstyper som t ex muskelsjukdomar.
Man har tittat på olika raser som quarterhästen, american
paint horse och appoloosahästar och konstaterat att PSSM är ärftligt hos dessa
raser.
Konstaterats har att det är de snabba muskelfibrerna av
typ ll som drabbas av för stor inlagring av glykogen och hästarna får kramp i
musklerna redan vid lätt arbete.
Jag tycker att man får titta på hästarnas utfodring och arbetsuppgifter
vad som händer i kroppen om man fodrar med onaturligt mycket socker.
Musklernas
funktion
För att musklerna skall kunna utföra olika arbeten är de
sammansatta av ett antal olika
muskelfibrer som sinsemellan har olika funktioner. När muskeln får en
nervimpuls dras den samman och för att det skall ske behövs energi som utvinns
genom att olika näringsämnen förbränns i fibrerna.
Typ l-fibrerna
är de långsamma och uthålliga och aktiveras genom lättare arbetsformer under
längre tid. De här fibrerna får energi genom att med syre förbränna glykogen och
fett och slutprodukten blir vatten.
Typ ll A-fibrerna
aktiveras vid vid snabbare arbetsformer och de förbränner med syre och glukos
och slutprodukten blir vatten.
Typ l och typ ll A
har den högsta oxidativa kapaciteten genom att de har kontakt med många
kapillärer och den lägsta förmågan att bilda mjölksyra.
Typ ll B-fibrerna
är de största och snabbaste, de arbetar utan syre och slutprodukten blir
mjölksyra. Typ ll B har sämre tillgång
till syre och blodburna substanser och en sämre förmåga till borttransport av
mjölksyra och andra slaggprodukter.
Studier
Studier har visat att 3-4 åriga hästar som tränats
regelbundet från 16 månaders ålder har en högre oxidativ kapacitet och lägre
andel typ 11 B fibrer jämfört med 3-4 åriga otränade hästar. Tränade hästar har
också fler kapillärer runt fibrerna jämfört med otränade hästar.
Under arbeten på rullmatta och under långdistansritter är
det framför allt typ l och typ ll A fibrer med anaerob (med syre)
ämnesomsättning som aktiveras. Vid ökat
dragmotstånd så arbetar även typ ll B fibrerna och då sker också en anaerob
(utan syre) ämnesomsättning med nedbrytning av glykogen och mjölksyrabildningen
samt en nedbrytning av fosfatföreningar. Efter t ex ett tävlingslopp på
1 600-2 140 m sker en kraftig nedbrytning av glykogen och
fosfatföreningar samtidigt som det sker en ansamling av mjölksyra i musklerna.
Studierna har visat att om en häst skall uppnå en bra
prestationsförmåga så bör anpassningen i muskulaturen ske som ger en hög typ
llA/llB kvot, många kapillärer och en hög oxidativ kapacitet.
Energiförsörjningen
Pankreas har två funktioner dels att produsera enzymer,
dels att insöndra hormonerna insulin och glukagon. De båda hormonerna medverkar
till att reglera blodsockret. Hästens energilager utnyttjas olika beroende på
hur hårt och länge musklerna får arbeta samt hur vältränad hästen är. Vid
långvarig prestation och när glukoslagren är slut övergår kroppen till
fettförbränning.
Pankreas producerar
en rad enzymer som spjälkar fodrets alla viktiga näringsämnen. Enzymerna binder
sig vid foderpartiklarna med en exakt placering och öppnar dessa så att de
separeras till två delar (man kan likna det vid en nyckel och ett lås).
Enzymerna förstörs inte utan kan upprepa detta förfarande om och om igen. Den
här processen understöds av andra enzymer tills processen är fullständig.
En enzym som är
involverad i arbetet med att omvandla glukos till glykogen är Glykogensytas,
enzymet växlar det överskott av glukos som finns i cellerna till polysackariden
glykogen som är en intracellulär lagringsform av glukos. Glykogensyntas är ett
nyckelenzym i glykogenesen och glykogenes kallas den process när glykogen
bildas genom att glukosmolekyler läggs på kedjor av glykogen. Processen
aktiveras av insulin som svar på höga glukosnivåer i blodet t ex vid utfodring
som innehåller mycket kolhydrater.
Glykogen är en
polysakarid (en grupp sockerarter) som finns i muskelcellerna och i levern och
som används för att lagra kolhydrater. Så när kroppen behöver energi spjälkas
glykogenet så det bildas glukos. Levern är alltså ett viktigt organ i
energihushållningen genom att den lagrar glukosen som en form av energireserv
och kan lagra energi för många timmar. Den glukos som bildas i musklerna kan
inte gå ut i blodbanan eftersom den har en fosfatgrupp bundet till sig som
hindrar att det används till annat än till muskelcellerna vid glukosbrist.
Hos
individen med PSSM fungerar inte nyckelenzymet glykogensyntas på grund av att
insulinet inte aktiverar enzymet.
Vad i utfodringen
triggar igång en sjukdom som PMMS
Det pelleterade kraftfodret och/eller myslin kan vara en
grundorsak till insulinresistensen. Pellets och mysliet är kokta/mikroniserat/hydroliserat
spannmål och att enzymerna inaktiveras vid temperaturer över 40° C. Så den
”råkostdiet” som ar biologiskt naturligt för hästen innehåller enzymer som ar
nödvändiga för att smälta maten, och de frigör vitaminer, mineraler och
aminosyror och det är borta ur den kokta maten.
Den kokta säden omvandlas också
från en långsam kolhydrat till en så kallad snabb kolhydrat. Snabba kolhydrater
omvandlas fort till socker i kroppen och kan genom det påverka
insulinfrisättningen negativt och hästens energiupplagring av glukos kan
påverkas negativt.
Det bästa sättet att understödja pankreas arbete med
att hålla en korrekt enzymnivå är att utfodra hästen med OKOKT foder.
Det för
hästen naturliga fodret skyddar den från många sjukdomar och medverkar till ett
långt och friskt liv. På grund av alltför stor kolhydratutfodring med så
kallade snabba kolhydrater påverkas blodsockerbalansern negativt vilket lägger
grunden till sjukdomar som bl. a insulinresistens, diabetes, PSSM och fång.
Det har också blivit
mycket vanligt att tillsätta foderjäst i många kommersiella hästfoder. Jäst, tillsammans
med utfodring av säd och socker startar onaturliga jäsningsprocesser i
grovtarmen. När jästsvamp får jäsa i en sockerrik miljö ger den ifrån sig
etanol (alkohol) och koldioxid.
I sista delen av tunntarmen och i
grovtarmen uppträder en speciell bakterieflora (anaerob flora), som lever på
den föda som inte absorberas från tunntarmen - väsentligen kolhydrater. Maten
för dessa grovtarmsbakterier, består till stor del av egentliga kostfiber, d v
s cellulosa och hemicellulosa (väsentligen från cerealier).
I vissa foder kan
dock mängden stärkelse, särskilt om fodret är kolhydratrikt, ge upphov till en
övergödning av bakterierna. Den oreda som
skapas i grovtarmen gör att många orena och giftiga ämnen eller ofullständigt
behandlad föda kommer ut i blodet. Detta ökar belastningen på lever som måste
filtrera bort dem.
Vete används som
fodermedel till häst och det är väldigt stärkelserikt och orsakar störningar i
grovtarmen. Vete är framodlat och förädlat för att främst användas som brödsäd.
Kärnorna är små och hårda vilket gör att de måste malas eller krossas innan utfodring.
Det vanligaste är att man inom hästsport använder kvarnbipordukter (vetekli,
vetegroddar och vetefodermjöl) i utfodringen. I samband med pelleteringen
hettas foderblandningen upp till cirka 80 grader – en temperatur som innebär en
”säkerhetsspärr” mot t ex salmonellabakterier. Fodervetemjöl används som
bindemedel tillsammans med melass för att hålla ihop pelletsen. Produkter som
te x pellets kan innehålla ganska mycket fodervetemjöl och det är inte för
hästens välmående alltså.
Ett forskarlag i
Nederländerna har börjat undersöka om även hästar kan reagera på gluten. De
spekulerar i om hästar med inflammatorisk tarmsjukdom skulle kunna vara
glutenintoleranta då symtomen (viktminskning, återkommande kolik, lös avföring,
nedstämdhet, ödem och glanslös hårrem) liknar de hos människor med celiaki.
Under senare år har veterinärerna på hästkliniken på Utrechts universitet sett
en ökning av inflammation i tarmen hos elithästar. Hos människa kan
glutenallergi utlösa diabetes.
Betmelass är en
energirik biprodukt från sockerindustrin och tillsatt för att hålla ihop
pelletsen samt att lura hästen att äta eftersom den gillar det söta. Fruktos är
biprodukt från sockerindustri med liknande egenskaper som melass. Innehåller
mycket energi och har god smaklighet alltså sött och gott tycker hästen. Djurstudier
har visat att just fruktos (som även ingår i vanligt sockar) stimulerar
nyproduktion av fett (feta hästar), högt blodtryck, dyslipidemi och
insulinresistens. Liknande korttidsstudier på människor har bekräftat liknande
förändringar.
Allt socker, höga
kolhydratvärden med snabba kolhydrater kan orsaka diabetes, insulinresistens, fång
och varför inte PSSM.
Diet till PSSM hästarna
Man har tagit fram en diet till häst med PSSM som grundar
sig på hö av god kvalitet och olja
samt lite olika vitaminer och mineraler.
Eftersom hästen inte har någon gallblåsa ställer jag mig
frågande till de stora mängder olja som rekommenderas. För att hästen skall
kunna bryta ner den stora fettgivan måste den ges under hela dagen för att
kunna brytas ner av den ständigt utsöndrade gallan.
Gallan bildas i levern och dess
viktigaste funktion är att finfördela fetter så de kan spjälkas av enzymer från
pankreas. Hos hästen utsöndras galla i små mängder hela tiden på grund av att
hästen inte har någon gallblåsa. Gallan är inte lika koncentrerad när den
utsöndras hela tiden som när den lagras i en gallblåsa. Eftersom inte hästen är född med en
gallblåsa får man förmoda att dess naturliga födoämnen inte var feta.
Fett kräver också mest syre för att förbrännas.
Fett och olja
tillsätts i hästens foderstat för att minska dammrisken, som bindemedel och som
smörjning i stansarna vid pelletstillverkningen, för att förhindra förändringen
av ingredienserna i en blandning under tillverkning, som bärare för fettlösliga
vitaminer och som hårmedel för att pälsen skall bli blank och mycket mer. Frånsett
all den olja hästen får i sig ofrivilligt så utfodrar man också hästen med
olja!
Naturligtvis
kommer nu foderföretagen med nya pellets som inte har så högt kolhydratvärde
men till vad nytta det kommer ju inte att bota dessa hästar.
_______________________________________
PSSM-hysteri
av Henrik Fitinghoff
Det här handlar
visserligen om den genetiska mutationen som ger Equine Polysaccharide Storage
Myopathy, eller EPSM för kallblod samt PSSM för quarterhästar. Men mycket lite
kommer att sägas om själva PSSM. Jag kommer istället att fokusera mer på hur
jag anser att genetik och epigenetik i allmänhet och denna genetiska mutation i
synnerhet bör hanteras och funderas ikring.
Vi tar det från
början.
PSSM handlar alltså om att vissa hästar, framför allt kallblod och
quarterhästar men även bland andra raser som exempelvis vissa stammar av
halvblod, saknar förmåga att bryta ner i första hand stärkelsebaserat socker,
som därför lagras i musklerna.
Dr Stephanie
Valberg, som är den verkliga auktoriteten på området och som lyckats isolera
var PSSM kommer ifrån, beskriver sjukdomen som att alla hästar behöver energi
för att musklerna ska fungera, men dessa hästar har sämre förmåga att
"ladda ur" energin ur musklerna, vilket i sin tur gör att de blir
stelare (fritt översatt).
Orsaken är att den gen som är till för att processa denna typ av
stärkelsebaserad energi, med andra ord majs, havre, korn, mm, är avslagen,
alternativt alltid påslagen så den hela tiden ackumulerar energin. Resultatet
kan bli att hästen blir stelare, framför allt efter att den har stått en tid. I
värsta fall utvecklar den mycket mer allvarliga symptom, som ständigt
återkommande kramper. Men orsak och verkan är fortfarande väldigt oklart.
PSSM/EPSM drabbar i första hand kallblod och Quarter/Paint/Appaloosa
(AQH-raser) men har som sagt identifierats i många andra raser också. Bland
vissa kallblodsraser exempelvis Percheron och Ardenner tror man att mer än 50 %
av alla hästar kan ha PSSM.
Ja, det blir lite rörigt med EPSM och PSSM, men det
är alltså samma sak så jag använder PSSM hädanefter.
Så hur ska man då se på PSSM? Ja, Jordbruksverkets syn är glasklar. Detta
räknas som en genetisk defekt som dessutom är dominant, och därför inte får
avlas på. Enkelt. Och låt mig först bara understryka att jag inte har för
avsikt att uppmana någon att INTE följa Jordbruksverkets bestämmelser, eftersom
detta står i djurskyddslagen och det alltså vore olagligt att inte följa dem,
men jag tänker ändå drista mig till att fundera lite kring just detta.
•••
I en intervju säger Dr Stephanie Valberg att hon tror att PSSM funnits i
"minst 1200 år" och att man till och med ansett det vara något
positivt som man på. Då syftar hon på egenskaper som "lättfödd" och
"lätt att sätta stor muskelmassa" som förknippas med denna mutation.
Och anledningen till att jag skriver mutation istället för sjukdom är att all
form av större utvecklingssteg sker genom mutationer, men även många mindre.
Från början hade alla människor förmodligen brunt hår och bruna ögon. Jag säger
förmodligen för det är ett antagande, någon vet såklart detta men inte jag. Men
det vi kan veta är att alla hade samma ögonfärg och samma hårfärg. Sedan hände
något som gjorde att några fick blå ögon, eller gröna. Samma med olika
blodgrupper och givetvis en massa andra egenskaper.
Så, är blå ögon en genetisk defekt eller en genetisk sjukdom? Hur man definierar
"defekt" har lika mycket med kultur att göra som något annat.
"Sjukdom" betyder att man är sjuk av något. Är man inte sjuk så har
man ingen sjukdom. Man kan däremot vara bärare av anlag för cancer, diabetes,
PSSM osv. men det innebär inte nödvändigtvis att man är sjuk.
Det finns endast några få stora studier gjorda på PSSM-hästar, och den som
nästan alla referat till är den som Stephanie Valberg gjorde när hon isolerade
just PSSM-genen. I den gruppen hade alla hästar allvarliga symptom, vilket gör
att testresultaten och slutsatserna måste tolkas just utifrån det. Det har
förekommit ganska utbredda vanföreställningar om att alla PSSM-hästar är sjuka,
vilket alltså är långt ifrån sant.
Så hur kommer det sig att PSSM blivit så på tapeten nu då? Ja, detta är min
alldeles egna slutsats och inget jag kan bevisa eftersom jag inte är forskare,
men så här tror jag.
Om PSSM funnits så länge som det gjort och inte tidigare uppmärksammats på
detta sätt (man talar lite luddigt om "hästar med måndagssjuka" som
ett historiskt tecken på PSSM, men detta är bara spekulationer) så är det något
annat som förändrats.
Det som har förändrats är hästens miljö.
Generellt
sett kan man säga att de hästar som uppvisat olika symptom som skulle kunna
härledas till PSSM har alla mått bättre av ständig utevistelse samt genom att
äta gräs. Med andra ord vara häst.
Inom epigenetiken pratar mycket om att vissa gener inte är aktiva under vissa
omständigheter, med andra ord att en bärare av ett anlag för en sjukdom i en
viss miljö kan vara helt frisk.
Så hästar som får vara hästar (gå ute och äta gräs) kommer alltså att löpa en
mycket liten risk att få själva sjukdomen. Det kan visserligen hända ändå, men
det finns alltid individer som av olika skäl är sjuka och därför inte ska
användas i avel eller kanske till och med tas bort. Så har det varit i alla
tider och så kommer det nog att förbli, oavsett om man vet varför individen är
sjuk eller inte.
PSSM är alltså, enligt mitt sätt att se det, i allt väsentligt
en välfärdssjukdom.
Det finns också fler varianter på PSSM, i nuläget PSSM1 och
PSSM2, men PSSM2 är än så länge så oklart att man misstänker att det kommer att
utvecklas till flera olika varianter.
Så vad är då slutsatsen? Ja, detta är oerhört intressant och spännande för alla
som vill fördjupa sig i avel eller hästar. Jag anser att så många som möjligt
ska testa sina QH-hästar för PSSM1 av den enkla anledningen att det ger ett
bredare underlag.
Men. Nu sitter vi här med färska testresultat som genomgående negativa. Och vi
har givetvis spekulerat i olika resultat på olika hästar. Om nu någon av våra
hästar har PSSM1, vem skulle det i så fall vara och varför?
Vilka symptom kan
vi i så fall misstänka?
När man läser listan på symptom inser man ganska snabbt
att det handlar om allt som har med ovillighet att göra. PSSM eller inte så är
jag övertygad om att det som i 90 % av fallen då ursäktas som ett
"symptom" egentligen bara är ovillighet, tjurighet eller lathet.
Vet man att man gjort allt för att en häst ska "lyfta benen när
hovslagaren kommer" men den ändå inte klarar det, ja, då är det garanterat
ett symptom på ett allvarligare fel än ovillighet. Men en duktig hovslagare
känner skillnaden och oftast är det som sagt något mindre allvarligt.
Sedan är det det här med definitionen av defekt. Om 50 procent av alla hästar i
en ras har en "defekt", vad är det då som säger att det inte är de
andra 50 procenten som är defekta? Om defekten sedan är en positiv mutation som
gör att de kan stå inne hela dagarna och äta havre, ja, då är väl det bra. Men
gör det de andra 50 procenten sjuka, eller "defekta"? Inte i min
värld.
Så ska vi avla på
PSSM-hästar? I dagsläget ska vi nog undvika det, men jag tror personligen att
det kommer att ändra sig om några år. Forskningen i detta ämne är än så länge
bara i sin linda och det kommer att komma mycket fler upptäckter, resultat,
studier, slutsatser osv.
PSSM är inget stort problem i realiteten, framför allt inte när hästar får vara
hästar, och den hysteri som utbrutit är minst sagt märklig. Jag försökte
engagera mig i ett forum, men jag var för fyrkantig och ointresserad av att
bidra till hysterin.
Det lilla vi vet idag räcker bara till att konstatera att
vår miljö gör hästar sjuka, men om de får gå ute, magra ur lite över vintern,
röra på sig kontinuerligt och gärna jobba, ja då är chansen att de ska vara
friska avsevärt högre.
Och det är ju varken raketvetenskap eller något nytt, i alla fall inte för mig.
Upplagt
kl. 22nd May 2013 av Henrik Fitinghoff
Källa https://ker.com/nmdl/about/dr-stephanie-valberg/